Det är så fruktansvärt, det här med oljekatastrofen. Och den är tydligen inte den enda!
Vad ska man tro? Kommer jordklotet att överleva så mycket längre egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ibland börjar livet liksom om
Om mig
- liffer
- Dalkulla som efter de 20 första, stabila Dalaåren har tillbringat några år i norrskensljus och knarrande snö. Lämnade sedan landsdelen med den underbara femte årstiden - vårvintern - för ett antal år i Götaland. Har nu landat i det rika landet i väst; Norge.
Etiketter
barn
(15)
buzzador
(1)
böcker
(10)
citat
(2)
film
(8)
flytta
(24)
foton
(297)
framtid
(40)
frustration
(24)
förbannad
(1)
getingar
(1)
gillar
(111)
hemma
(15)
humor
(15)
högtider
(21)
höst
(1)
i-landsproblem
(40)
internet
(37)
irriterande
(36)
jobb
(49)
jul
(1)
kaffe
(1)
kultur
(25)
livet
(29)
locobasebuzz
(1)
media
(9)
mobilblogg
(292)
musik
(49)
Norge
(44)
nöjen
(7)
ohemma
(86)
på väg
(39)
radio
(3)
shopping
(40)
socialt
(80)
spel
(4)
språk
(16)
stress
(12)
Sverige
(19)
teve
(1)
texter
(3)
ute
(39)
vardag
(130)
video
(10)
väder
(2)
växter
(7)
ytligt
(20)
årstider
(24)
ätbart
(117)
3 kommentarer:
Jorden överlever nog. Frågan är väl hur många djur- och växtarter som blir kvar... och om människan är en av dem.
Visst blir man lite rädd? Känns som om det händer så fasligt många katastrofer etc just nu också, men det kanske bara är för att jag läser nyheterna mer numera...
Ja, eller så blir man mer bekymrad på äldre dagar?
Fast du är väl inte ens 30 än? :)
Skicka en kommentar